En dag på fjället

Jag vaknade kvart i fem i lördags morse och kunde inte somna om. Jag kände mig klarvaken men gjorde ett tappert försök somna igen. Halv sex gav jag upp. Då hade jag bestämt mig för att ta bilen upp till fjället och ge mig ut på en dagstur. Det blev en fin dag. När jag kom hem senare på kvällen plågade jag mig att vara vaken till halv nio, sen däckade jag och sov i 11 timmar. Skönt!

 


Renarna var mina följeslagare under dagen och vi möttes flera gånger. De var nyfikna på mig och jag var glad att ha tid att sitta och studera dem i lugn och ro.




Det var dimmigt och disigt hela dagen, men det gjorde inte så mycket. Jag var där mer för att tänka och bara vara.


Nöjd Maria.


Shiiiiiit! En lampa lyser, bilen är trasig.....

tänkte jag när jag såg att det blinkade till i panelen på bilen. Som tur var kände jag igen lampan som lyste och det var lätt åtgärdat. Bara att tanka lite ;)

Flyttfåglar, bilar och tid för varandra

I söndags var jag upp till Risbäck på mässa. På vägen upp passerade jag en tjärn där det landat flera par med vita, vackra svanar. Att de var så många gjorde synen så mäktig, svanarna är verkligen vackra. Vita skulpturer mot kalla, klara vatten. 

Igår fick jag hämta hem min bil från reparation igen. Den här gången tror jag faktiskt att det blev rätt, har inte märkt av nånting konstigt än i alla fall. Det är lite intressant att höra människor kommentera min bil och den långa konvalesensen. Några säger att jag borde byta bil. Andra hade rivit upp himmel och jord om de själva varit drabbade säger de. Kanske är jag lite avtrubbad eller nåt, men jag har insett att det inte är nån idé att grämmas.
   Vis av erfarenheten så tog jag inte ut någon glädje i förskott, men när jag väl satt där bakom ratten på väg hem igen så kunde jag bara inte låta bil att känna mig glad och nöjd. Min egen underbara bil! Jag är tacksam över den och nu håller jag tummarna att den ska rulla många krångelfria mil till.

Jag slötittade lite på "den stora resan" igår som sänds i SVT. Det som slår mig är alla människor som vittnar om att dessa naturfolk har ett helt annat sätt att leva livet som inte går ut på att ha jobb och pengar för att kunna skaffa upplevelser och saker. För ett tag sedan gick det en serie om en Engelsman som spenderade ett halvår ellet nåt sånt på en enslig strand i skottland där han byggde upp ett liv som självförsörjande. Han lärde sig mer på ett halvår på samma plats än vad han tyckte att han lärt sig under sitt liv som kringresande forskare/biolog. Det tycker jag säger en hel del!

De här människorna har en rikedom som inte vi har, som vi borde öppna ögonen för och lära oss av. 


Foto från svt.se 

 

Stadig som en tall

Ett enkelt möte med rätt människa i rätt stund kan göra underverk för en trött själ och min eftermiddag igår blev såå fin! Att gå från den undrande känslan varför människor inte är snällare med varandra, till att inse att vi alla gör vårt allra bästa, alltid och att det är gott nog, det var en skön insikt. Saken är bara den att trätande och konflikter hörs och syns så mycket, det gör inte alltid de där snälla, vänliga och kärleksfulla orden. Man måste titta lite närmare för att faktiskt se att världen är full av godhet, i mycket större utsträckning än man först tror. Man måste bara veta vad man letar efter. Nu känner jag mig stadig som en tall inuti igen.






Jag ska vara nöjd

I morse var det lite segt att kliva upp. Man blir trött av att gå å tänka och känna så mycket. Så i helgen tänker jag sluta tänka och bara vara istället. Uppskatta min säng. Vara nöjd över allt som är och allt jag har. Det är lätt hänt att man glömmer bort att vara nöjd, så idag påminner jag mig själv.

Jag har en god talbok och en intensiv förälskelse i chai-te för tillfället. Det är en bra kombination för en lördag. Dessutom verkar det bli sol och då vill jag passa på att njuta av det härliga vädret.


Maria goes yogi


Ödmjukhet

Är man ödmjuk om man säger att man är ödmjuk?

Andra sidan


Min afton




Veckohandling och mina logistiktips

Det enda nyttiga jag har gjort idag är nog att veckohandla. Jag fick med mig en massa härliga rotfrukter, bland annat jordärtskocka som man inte ser så ofta på affärn här. Det kommer att bli supergott som soppa någon dag.
  Jag har kokat lite rödbetor i eftermiddag. De är jättegoda att äta kylskåpskalla med fetaost och en laxbit eller lite tonfisk. Det är enkelt och bra som snabb lunch till exempel. Egentligen tar det inte så lång stund att tänka efter före och planera veckan lite, men ändå gör jag det så sällan. Det är betydligt enklare att komma hem efter jobbet och veta vad man ska göra till middag istället för att vara tom i huvudet och magen samtidigt. Ingen bra kombination. Och några stora planer behöver man heller inte ha, det räcker med ett hum.
   Jag känner mig rik idag i alla fall, nu när kylskåpet är fyllt för veckan och jag till och med har nån sorts tanke om vad jag ska laga.

Jag gillar bönor och kikärtor och sånt där, men de tar ju ganska lång tid att koka. För att lösa det problemet brukar jag koka bönor och annat liknande en dag innan jag ska använda det. Då får de koka under tiden jag lagar min vanliga middag och när jag har käkat klart så har bönorna kokat också. Då behöver de bara kallna och sen är det klart att användas dagen efter. Man måste ha bra lösningar så att man faktiskt kan laga reko mat även mitt i veckan. Bra logistik med andra ord. Det mår både hälsan och plånboken bra av i längden, om man ska jämföra med hel- och halvfabrikat.

Min senaste upptäckt som nästan är värd det gastronomiska nobelpriset eller nåt är att man kan göra sin egen saltlag till fetaosten. Jag brukar köpa sån där lyxig, lite dyrare, ekologisk fetaost. Men sällan käkar jag ensam upp en hel förpackning på 2-3 dagar och då hinner den ju bli dålig sen. Då har jag kommit på att man kan tärna upp osten och lägga den i saltat vatten. Då håller det sig betydligt mycket längre. Har ni testat fetaost och broccoli på en dubbelvikt omelett? Jättegott!!

Några nätter tillbaka så drömde jag att jag käkade kapris. Kapris? Jag har aldrig käkat kapris. Jag köpte en burk och provsmakade kapris idag. Ingen märkvärdig smaksensation direkt, nu gäller det bara att hitta någonstans där smaken faktiskt kommer till sin rätt och kanske till och med är god? Jag blev inte helt övertygad med andra ord.

Tidigare i sommar köpte jag en groddburk i tre våningar. Frakten var dyr, men jag är glad att jag investerade trots allt. Här groddas det för fullt nu och jag blandar alltid mungbönsgroddar eller alfalfa i mina sallader. Supergott och fullt av spirande livskraft som kroppen mår bra av. Jag har groddat i vanliga glasburkar tidigare, men resultatet blir mycket bättre i den här, och jag upplever att groddarna blir färdiga lite tidigare också. Det är ju ingen nackdel. Det känns lyxigt att ha så superfräscht grönt som groddarna tillgängliga året runt, speciellt nu när det blir mörkare.


En timme med hästarna



   





    





    




Ny morgon

Jag har varit lite mörbultad de senaste dagarna och det var skönt att få sova ut i morse. Solen är på väg upp och det känns som att dagen idag blir fin. Jag ska plocka fram systemkameran och ge mig ut i hästhagen för att se om jag kan få till några fina bilder idag. Kanske gör jag en tur till en kossa också, vi får se :)

Just nu njuter jag av musik, en skiva av Melody Gardot. Tyvärr tyckte jag inte att "Baby I'm a fool" var lika bra på skivan som hos Skavlan. Den var mer enkel och rak där, med ännu mer känsla i sången. På skivan är det för mycket annat runt omkring och den blev inte njutbar på samma vis. Den funkar bra som bakgrundsmusik i alla fall, vilsam och lättsmält musik.

Nä, nu är det dags att peta i sig frukost och skynda sig ut för att möta solen!

Känslornas vägledning

"Våra känslor är vår vägledning som avslöjar för oss vilka tankar vi har ägnat oss åt. Genom att bli medveten om våra känslor kan vi bli medvetna om, och välja våra tankar. All förändring börjar i tanken, och genom att förstå det får vi insikt om vår egen skapande kraft."

Musiktips från Niklas

Det här tycker jag är superbra. Vilken förmåga... Wow! Tänk att behärska sitt instrument i sådan fulländning. Man blir alldeles andlös. Tack Niklas!!!


Fredspris till Obama

Jag har inte fördjupat mig så mycket i fakta och kunskap om Barack Obama, men det jag säkert vet är att han har en helt annan utstrålning, attityd och grundfilosofi än Bush. Bush verkar ha ett större, ohälsosamt hävdelsebehov och inte lika stor personlig mognad som jag tycker att Obama ger intryck av. Jag tror inte att krig är lösningen på problem så som Bush verkar tycka.
När jag såg den här högtidshälsningen som Obama spelat in som en hälsning till det Iranska folket så gladde det mitt hjärta. När jag tänkte tanken på att se en tillitsfull Bush säga samma sak så gick inte tanken ihop. Den här hälsningen uppfattar jag som ett försök att läka den skada som en hård och krigisk president före honom orsakat som tror att styrka sitter i muskler. Ödmjukhet är den största styrkan. Den verkar Obama ha. Jag är glad att Nobels fredspris går till honom i år.

 

Mormor


Själen är full av ord som vill komma ut och sätta pränt på känslor och tankar, men orden räcker inte till och de landar inte rätt. Mormor är borta. Det är tomt på jorden för oss som är kvar och jag gråter för att jag saknar och älskar, men jag känner frid över tilliten och vetskapen att hon har det bra, och att döden är en vacker resa in i nästa värld. 
  


Truxor i Ryssland



Det här visades i Rysk TV i ett av landets mest populära vetenskapsprogram. Tanken är svindlande att vi på Dorotea Mekaniska AB faktiskt har gjort den där maskinen och att den hamnat i Ryssland, och dessutom i TV! COOLT! Helt plötsligt så känns mitt skrivbord internationellt!

Siris videohälsning



Siri kom til mig idag och sa: -Matte, jag vill skicka en hälsning till alla dina bloggläsare! Nu får du filma mig. Å så hoppar jag som att jag tänker hälsa på dem och hoppa in genom kameran och ut genom skärmen hos dem. Fast sen ska jag säga till dem att de får komma å hälsa på istället.

Vad kunde jag göra annat än att bifalla hennes önskan?

Hur var det nu med tillit och förväntan?

Hrm.... Helt fridfull har jag inte kunnat hålla mig i helgen över min bil. Igår startade jag den och gladdes åt att servicelampan inte längre lyste. Däremot hoppade, hostade och tvekade den lika mycket som innan jag lämnade in den på reparation. Ajajaj. Ska jag vara ärlig så blev jag skitförbannad på väg hem från affärn. Här har jag lagt ner tusentals kronor på att få bilen reparerad och så kommer den tillbaka i samma dåliga skick. Usch! Jag var sannerligen på krigsstigen igår kväll, ilsken, ledsen och besviken.

Jag bad pappa ringa till verkstaden i morse för jag kunde inte riktigt få ihop mina tankar till något vettigt samtal med reparatören. Jag inser att jag gått och förväntat mig det värsta, att jag inte ska få någon förståelse eller god service, att jag ska få betala ytterligare en massa tusenlappar för att få bilen hel. Vad är det för dumma tankar? Hur som helst så svävade mina dåliga tankar bort som ett vitt obetydligt moln när pappa meddelade att jag får lämna in bilen till veckan och att verkstaden förmodligen tar tillbaka delen som uppenbarligen inte felade. Kan det bli bättre? Idag är jag tacksam, och jag har lärt mig något ganska viktigt!

 

Söndagspyssel

Igår köpte jag lite ljung och annat fint att göra några höstarrangemang av. Jag har planterat i både kruka och korg. Jag köpte en gles korg på Dollarstore när jag hämtade bilen som egentligen var fodrad med tyg, men när jag fick av det så blev den perfekt att klä insidan med mossa och sedan plantera en prydnadskål i. Jag ser fram emot några fina frostmorgnar framöver när man får se frusna regndroppar i kålen, det är verkligen jättefint. 


        


Bilder från fredrika








Söta kissekatter och Umeå

Så här sover mina katter nattetid. Tätt tillsammans nära elementet.



Jag vaknade tidigt i morse och kunde inte somna om, så jag har varit igång någon dryg timme redan. Pappa kommer med flyget till Umeå idag, så jag åker dit för att hämta honom. På hemvägen ska vi passa på att köpa en duschkabin hem till mig. Det blir spännande att se hur vi får ut badkaret sen för vi fick det nästan inte på plats. Det kan inte var mer än någon millimeter till godo, knappt det. Om jag sen får välja så hamnar badkaret nere i källaren, för jag gillar badkar men i mitt badrum är det mer praktiskt med en dusch.

Om jag bara kommer mig iväg någon gång så tänkte jag hinna med en sväng på stan också innan det är dags att hämta pappa. Jag skulle behöva en ny plånbok, en födelsedagspresent till Gry, en 20-25 liters rostfri gryta (om det finns?), och en ny jacka. Vi får väl se hur lång tiden och inspirationen räcker. Fickparkering med lastbil är inte att leka med heller ;)

Min utmaning ikväll

Jag har nyss kommit hem från Strömsund med min bil som har varit borta på reparation så länge. Lycklig och glad satte jag mig i bilen och körde hemåt. Så skönt att hamna bakom ratten på en bil som man uppskattar så mycket, mjuk i koppling och växelspak, trevlig att köra. Jag har ju längtat efter min bil!

När jag kom till Dorotea stannade jag till på Ica, och när jag kom ut igen och startade bilen så lyste det en servicelampa igen.... Shit. Nu har jag två val. Antingen kan jag gräva ner mig över att jag måste ödsla ännu mer pengar på bilen för att få den hel eller så kan jag bara låta bli att bli känslomässigt berörd av det här. För tusan. Det är ju bara pengar och en bil!!! Fast det är nog så svårt att få in i skallen ikväll. Suck. Jag får jobba på saken.

Man känner sig älskad

när ens lilla systerdotter kommer och sätter sig i knäet, håller om en och vill stanna och fortsätta leka när mamman tar på sig kläderna. Å det var ju inga problem, eftersom jag skulle vara barnvakt ikväll. Men hjärtat smälter lite extra och de två föregående torsdagarna måste ju ha fått godkänt av lilla fröken.
 Min kväll blev så otroligt fin. Jag träffade en vän från min barndom (jösses vad gammal jag låter) när jag var ute och gick med Gry. Jag hade inte pratat med henne på väldigt länge, och det var ett sånt fint möte! Vi är inte längre samma människor som vi var som barn och att få mötas som vuxna gör att man får ett nytt perspektiv och pusselbitar som man saknat faller på plats. Livet känns så nära ikväll.

Det finns en kvinna

Det finns en kvinna i min närhet. Hon är starkare än alla jag känner och ändå är hennes väsen så skirt.
Hon drivs av kärlek och tillit. Ibland när orken tar slut och tårarna tar över så undrar man vad som kunde bära henne så långt. Sen torkar tårarna och glädjen över allt som livet ger tar över. Mitt i sin egen livsresa så har hon ändå kraft att ge till sina medmänniskor. 

Ränta

Syrran: Du var en dag sen att betala 300 kr för yogamattan jag köpte åt dig.
Jag: Jaha, jag får skärpa mig då, men du fick pengarna igår.  
Syrran: Ja, du är skyldig mig ränta med 300 kr som ska föras in på mitt konto.
Jag: Haha!
Syrran flinar
Jag: Det här ska jag blogga om. Vi har konstig humor.

RSS 2.0