Eld



Igår åt jag min middag här, och det var ett bra sätt att varva ner efter en hektisk dag på jobbet. Eld är magisk och ger ett särskilt lugn för mig. Mamma och morfar gjorde mig sällskap en stund innan morfar åkte vidare hemåt. 

När saker och ting händer i ens omgivning så önskar man sina närmaste den enklaste och rakaste vägen. Med sitt förnuft tror man att någonting kan ske på ett bättre sätt, men egentligen kanske allting är som det ska? Jag önskar att jag kunde bära hela världen, åtminstone mina närmaste, ge lindring och själv slippa se sorg och ledsenhet i ögon som man älskar. Kanske hjälper det att tro på något gott? Ha tillit att luta sig tillbaka och lita på att livet vill oss väl och att vi har kraft att se saker från ett högre perspektiv. Om mina tankar och önskningar kan göra någon skillnad så hoppas jag att de når fram idag.

House

Jag tittade på säsongens första avsnitt av House igår, men jag vet inte. Jag brukar alltid skratta åt hans ironiska humor, men den var inte lika spetsad och bra igår tyckte jag. Jag tror inte jag skrattade en enda gång. Kanske för att det är svårt att skämta om vad som helst och att gårdagens program visade mer dysfunktion än medmänsklighet. De borde kanske kramas lite mer.

Hon verkar ha humor oxå ;)


Melody Gardot gästade Skavlan

Hon är helt obekant för mig sedan tidigare, så det var intressant att se intervjun med henne, och ännu mer intressant att höra henne sjunga! Så jättefint!




I intervjun berättade hon om en olycka hon råkade ut för när hon var nitton. Hon har sannerligen gjort en lång resa.


Helg vid spisen

Min helg har till stor del tillbringats vid spisen. Igår blev det ett långkok på lite diverse köttben som blev köttsoppa. Gott!


Idag är det bröd på gång som är inne i ugnen nu. Jag har äntligen kommit mig för att inviga mina brödkorgar som jag köpte på marknaden i somras. När jag bakar bröd använder jag aldrig recept, väldigt sällan i alla fall. Idag fick jag lösa lite problem när jag hade alldeles för lite mjöl hemma. Det här blir ett riktigt överraskningsbröd, grovt med mycket råg. Hoppas det smakar. Sen ikväll får jag besök och tänkte att jag skulle spana runt lite på nätet och se om jag hittar något smarrigt att baka.


Tao

Jag läser tao och fascineras över klokskapen. Jag har hört någonstans att Tao ska vara benämnd som den bok i världen som innehåller mest visdom.



" Att veta att man inte vet är bäst
att inte veta att man inte vet är en sjukdom

Bara den som vet att han är sjuk blir fri från sjukdomen
Den vise är inte sjuk ty han känner igen sjukdomen som sjukdom
Därför är han inte sjuk".

"Utan att gå ut genom dörren kan man känna hela världen
Utan att titta ut genom fönstret kan man skåda himmelens Tao
Ju längre man färdas, desto mindre vet man

Sålunda vet den vise utan att resa
skådar utan att se
fullbordar utan handling"


"Den som söker lärdom tar varje dag något till sig
Den som söker Tao släpper vare dag något

Han släpper och fortsätter att släppa
intill han uppnår ingen handling
När ingenting görs lämnas ingenting ogjort"


"Den som förstår andra är kunnig
den som förstår sig själv är vis
Den som segrar över andra är stark
den som segrar över sig själv är mäktig"


" Så, en god människa är den dåliga människans lärare
En dålig människa är den goda människans uppgift
Den som inte vördar sin lärare och den som inte vördar sin uppgift fastän aldrig så kunnig, han är förvirrad
Detta är den svåruppnåeliga sanningen"


"Det finns något sprunget ur kaos
fött före både himmel och jord
Tyst och stilla, rent och djupt!
Det står ensamt och oföränderligt
Allestädes närvarande och oförbränneligt
Det kan kallas de tiotusen tingens moder
Jag känner ej dess namn
Jag kallar det Tao
I brist på bättre ord kallar jag det väldigt"


På fötterna


Höst








Go with the flow

"Det viktigaste vi gör är att följa flödet. Det är att acceptera en högre makt och mening i våra liv. Genom att följa flödet lär vi oss acceptans. Acceptans är att göra rätt val i rätt tid. När stunden bjuder oss att vara aktiva eller passiva så lyssnar vi till detta utan personliga värderingar. Det är intuition och gudomlig vägledning."


Idol 2009

Jösses så gråtmild jag är ikväll! Jag har suttit och tittat på Idol och gråtit med alla som klarat sig vidare och så har jag gråtit med alla som åkt ut också. Å så klappade jag händerna när allas vår Erika gick vidare! Så kul! Det blir lixom lite roligare att titta på det där när det faktiskt finns någon med som man känner till! HEJA ERIKA!

Åååååååhhhhh


En orkidée i mitt fönster som påminner mig om att det räcker med det lilla och att bara vara.

Jag pustar ut efter en hektisk men intressant vecka. Vi snackar organisatoriska frågor på jobbet och sätter etiketter på folk. Det ska lixom tydliggöra vem som egentligen gör vad, eller i alla fall borde göra. Ibland har jag hört folk som spottat och fräst och tyckt att sånt där är bara larv, men hos oss verkar förändringen ligga i luften och vi känner nog allihopa att vi vill lyfta upp och förändra det som kan bli bättre, ta chansen nu lixom. Det ger faktiskt en skön känsla, även om det innebär en hel del arbete innan allting är klart. Jag tycker det är jätteintressant också att få betrakta konsulten som är inlejd och se hur han lägger upp arbetet. Det ser inte allt för svårt ut egentligen, när man väl ser från vilket håll man kan ta det. Vad som är viktigt är väl att personen har insikt i processer och flöden på ett ställe som vårat, och än så länge verkar det ju hålla. Vi får väl se vad kommande veckor har att ge.

Det känns skönt att få pusta ut i helgen och njuta av lite höst. Snabbare än man anar kommer vintern. Dessutom längtar jag efter min bil. Har jag tur blir den klar nästa vecka. Då har den varit borta i över en månad tror jag.

Jag har ett personlighetsdrag som nästan är lite slitsamt ibland. Jag är liksom förprogramerad på att inte nöja mig med amatörnivå på saker och ting, utan jag vill helst avancera i allt jag tar mig för och helst redan igår. Och går det inte lätt från början så "är det nog ingenting för mig". Och ägnar jag mig åt något helhjärtat tar jag nästan i så jag storknar. Men faktum är att jag har två projekt på gång som håller mig nere på jorden.

För det första så har jag börjat yoga en gång i veckan. Vig som ett järnspett. Då är det inte så lätt att känna "jäklar, det här var nånting för mig, aaaah". Nää. Då blir jag lite mer neråt. Fast samtidigt så kände jag ju hur gott det gjorde för slöa kontorsaxlar och en stundom knakande rygg.

För det andra så har jag anmält mig till en skrivarkurs nästa helg. Jag är ingen stjärna och har inte så mycket att komma med om jag jämför mig med människor i min omgivning. Men jag slår mig själv i huvudet och säger att jag inte ska jämföra mig. Att jag ska ta det som det är och hellre se till glädjen att få ägna mig åt något som jag tycker om en hel helg. Inga mål, ingen prestige. Och lydig som jag är så lyssnar jag på mig själv:) Bra va?

Mina projekt är bra. Även om jag inte blir nån mästare på yoga och aldrig lär mig att med raka ben lägga händerna bredvid fotsulorna så är det nyttigt för mig att inse att det duger med det lilla.

Och vad det gäller skrivandet så kan man ju alltid njuta av andras finurliga texter och skapande fantasier. Det är jag bra på!

Bliss

"Bliss is a constant state of mind, undisturbed by gain or loss".


Årets största wow

Haha! Jag har putsat mina fönster. Det är nånting som sannerligen inte är prioriterat i min värld, eller åtminstone har det inte varit det. Igår slog jag på stort och putsade alla fönster på nedervåningen och det blev superbra. Förutom ett fönster som jag inte alls begriper mig på. Fläckigt och eländigt. Jag kanske får kalla in proffsförstärkning och se om det går att åtgärda eller om det är kroniskt. Man kanske får byta fönster istället för att putsa dem?

Det bästa är kanske inte att ha rena fönster, utan det är känslan efteråt när man har gjort nåt sånt där lite halvdrygt som man dragit på, men äntligen vet att det är klart. Och så inser jag för varje gång jag brottar ner motståndet att allt som behövs är en liiiiten gnutta disciplin. Kommer man väl igång så får man en hel del gjort. Och när det är klart är man nöjd, ända in i själen!

Fast joo, det är fint med putsade fönster också!

Höstmarknad och en fin dag

Det är höstmarknad på Kullerbacken idag och jag gick där en god stund och strosade bland alla hantverkare, försäljare och traditionsbevarare.

Ingeborg är en kär gammal fröken från mina första år i skolan. Idag var hon på plats och visade oss hur man spinner en tråd, både med slända och spinnrock. Sånt där tycker jag är hur intressant som helst. Det känns viktigt att veta hur allting kommer till, från början. Nu får vi så ofta färdiga produkter i våra händer, utan att ha koll på vad ett äkta hantverk faktiskt är.
Jag fick beröm från fröken för mina första försök, och det började bra med slutade inte lika fint. Det är sannerligen en konst att få tråden jämn och fri från klumpar. Fast Ingeborg sa att hur det än blir så är det ju modernt med såna garn nu för tiden.


 
Spinnrocken trilskades lite för dagen, men jag fick se principen i alla fall och förundras hur högteknologisk den trots allt är. Vilket tålamod bakom att skapa ett sådant redskap. Nån gång vill jag lära mig att spinna tråd i spinnrocken också. Om jag inte misstar mig helt så finns det exemplar hos min mormor och morfar som väntar på att få användas någon gång.



Jag gick också in och tittade på broderade väggbonader och slås av budskapen som strömmar ut från dem. Många av texterna handlar just att man ska vara nöjd med det lilla och förstå rikedomen i nuet. Jag längtar lite grann efter den lugna takten och friden som jag tror var mer närvarande förr än nu bland fler människor. Visserligen hade man sin dagliga strävan som inte heller var en dans på rosor. Ändå tror jag att vi har nåt att hämta ur den gamla tidens visdom och kunskap.





Solen skiner och det är en strålande eftermiddag. Lotus är hos mig idag och nu ska vi ge oss ut och njuta!


Pocka pocka, läta, me me!

Hokus pokus, läsa, mer mer!

Gry har varit på besök i afton. Jag har varit barnvakt medans mamman har sprattlat med ben och armar och framkallat mjölksyra. Hellre gör jag nog det med vitkål då.

Siri har varit fasligt nyfiken på grynet ikväll i alla fall. Hon låg på mattan och kråmade sig och lät sig klappas av busingen.

"Mysa, mysa, sa gry."
"Jaa, fast jag vill hellre gosa med Gry, svarade jag"
Då räckte hon fram armen och lät mig gosa en liten stund med den. Sen återgick hon till att ordna mina CD-skivor i en blandning som jag inte riktigt förstår. Men hon hade kul, och vi passade på att dansa, sjunga, spela och lyssna på musik samtidigt. Det ni!!! När jag vred ner volymen på stereon så sa hon "Me, me, dansa!" Vad gör man då? Jo, man skruvar upp musiken igen och känner sig som världens mest älskade idol. Snacka om troget fans!

 

Kvällen avslutades med lite läsning om långa farbrorn som var barnvakt åt Anna. Farbrorn var så lång att han inte kunde stå i huset. Alltså låg han ner. Fast Gry sa att han hade ramlat. Och vad vet jag?

Veckans höjdpunkt - Dorotea aktuellt


I Dorotea aktuellt som kommer ut en gång i veckan får man snabbt en känsla för hur läget på bygden är. På sommaren lockas man än hit, än dit av hemvändardagar och byafestivaler, marknader och diverse nöjen. 
   På hösten är inspirationen på topp med alla studieförbund som erbjuder kurser till höger och vänster om gitarrspel, spanska, frivoliteter och lapptäcksteknik. Å så får man koll på om nån handlare är sur för att bygdens folk borde handla lokalt och inte vara otrogna. Det var inte allt för länge sen det var en sån annons. Faktiskt.
Å så får man veta vilka som har "tagit på sig träfracken" som en bekant brukar säga.
Pianostämmaren kommer visst till bygden framöver. Man kan gå på visning till veckan och se film och höra lite allmänbildande om ryssar som deserterade till Västerbotten.
   Och inte minst så får man se vilken bio som går. Till helgen blir det Ice age 3. Det var biopremiär på den filmen den 3 eller 6 juli om jag inte minns helt fel. Det var en rysk kollega som skulle se premiären och undrade om inte jag också skulle det.... 
Vi hade dem nämligen ryssar på besök i vintras, två yngre förmågor som skulle lära sig mer om våra maskiner på jobbet. När jag skjutsat dem på hotellet så frågade de vart nattklubben var nånstans och om man kunde se på bio. Joo, nattklubben är väl ungefär här, där du står och röker nu tyckte jag. När det väl är nånting vill säga. Å bio, det får vi se en gång i veckan på medborgarhuset. Killen tittade på mig med världens största skeptisism och tackade nog sin stjärna för att han i alla fall hade MP3-spelaren med sig. Jag kände piken när han frågade mig i somras om jag skulle se ice age 3.... haaaa.
   Om bladet som kommer däremot är tunnt, man känner det redan när man får det i handen, då är det nog lågsäsong i Dorotea. Då har folket gått i dvala och det är bara prästen som annonserar om vad söndagens tema gäller (i veckan är temat "-Ett är nödvändigt". Jag gör onekligen min egen association, men ni får tänka själva) och möjligtvis informerar kommunen om nåt möte eller så vill de informera om att folk ska plocka upp skit efter hunden, eller inte låta den stå och skälla hela dagarna (för grannen som har nattjobb kanske inte gillar att inte få sova dagtid...). Eller så är det information om att man inte ska släppa ut katterna och låta dem springa runt och pissa på allt i tätbebyggt område. Ganska enkla problem i Dorotea ändå. Känns det som. När man tänker efter. 
   Jooo! Man får ju inte glömma pensionärsföreningarnas annonser om allt spännande de hittar på. Medlemsmöte mixat med senaste rönen om munhälsa i ena föreningen och höstfest i den andra. Mmmm. Inte illa. Jag längtar tills jag blir pensionär. Men då finns det säkert bara en förening kvar, för det är ju neddragningar på allt. Jag vet ju vilken jag önskar blir kvar i så fall... 
Och fastän jag låter lite småcynisk mellan raderna så är dorotea aktuellt ändå en av veckans höjdpunkter och jag skulle inte vilja byta kära, älskade, lilla, trångsynta, frimodiga, vi-kan-om-vi-måste - Dorotea mot något annat ställe. Vi har det så otroligt bra här, tyvärr är det färre och färre som fattar det!

Fint besök på morgonkvisten

Igår morse stod det ett fridfullt rådjur utanför köksfönstret och när jag gick ut för att kliva i bilen (pappas lånade, min är fortfarande på reparation....) så såg jag att de faktiskt var två stycken. När de fick syn på mig försvann de naturligtvis illa kvickt. Rådjur är så vackra. Det här fotot tog jag från köksfönstret. Jag hann aldrig upp med kameran ute, det kunde jag ju nästan ha räknat ut innan ;)



Jag har hört att rådjuren ska bära med sig en hel del fästingar och det är väl mindre roligt. Men de är i alla fall vackra att titta på och jag hoppas att dessa två får fortsätta smyga omkring i skogen bakom mitt hus. Jag vet nämligen att det är jägare i farten efter dessa.

Förutom dessa två rådjur så hann jag också denna morgon med att vakna före väckarklockan bara för att inse att jag dunkat iväg en kudde på den någon gång under natten och naturligtvis stängt av den. Jag behöver nog snart ingen väckare!


Ta hand om sig själv-vecka

Det här har verkligen varit en vecka med fokus på hälsa för min del. Jag har hunnit med både ett besök hos kiropraktorn för att få ordning på kontorsaxlar och annat och igår var jag på massage. Av kiropraktorn fick jag i läxa att stretcha två gånger om dagen och det kommer jag att vara stenhård på att följa. Jag är glad att jag äntligen tagit tag i det här, för redan nu känner jag skillnad i kroppen och att det rör sig åt rätt håll liksom. Då är det bara att fortsätta och snart kommer jag att vara som ny! En rygg som inte är som den ska men inte gör ont nu torde säkerligen göra det om 10-15 år, eller kanske ännu tidigare. Då är det bättre att få ordning på saker och ting nu och tänka lite förebyggande. Och slippa förslitningsskador, som kiropraktorn sa.  


Maria som älgjägare?


Så här fint var det i tisdags när jag åkte till Åsele för jobbets räkning. Det var nästan så jag önskade att jag också var älgjägare och fick sitta ute i solen....

Dansa i regnet

Dessa rader har jag plockat ur ett kedjebrev som kom till mig. Orden var vackra och meningen var betydelsefull! Jag vill dela med mig.

"Låt det finnas frid inom dig. Låt dig känna att du är precis där det är meningen att du ska vara. Låt dig inte glömma de tillitsfulla, gränslösa möjligheter du och alla andra föddes med. Må du använda de gåvor du mottagit och förmedla den kärlek som har givits dig. Må du vara nöjd med dig själv precis som du är. Låt den här vetskapen sjunka in i hela din kropp och tillåta den att fritt få sjunga, dansa, berömma och älska. Den finns för alla och envar.

Livet består inte av att vänta ut stormarna. Det handlar om att lära sig dansa i regnet."


Kaffepaus




Idag är det trattkantareller på schemat

-dfb1f339df2c48042e6971ddd13f2a4.png

Idag är det trattkantareller på schemat. Vädret är trevligare idag än igår å det tackar jag för. Min faster har bjudit både på goda skratt å god mat. Det har varit en fin helg.


Rak väg

Vilken avkrok i livet jag än befinner mig på är vägen ändå rak och jag är alltid på rätt väg. Allting beror på perspektivet.

Hastigt uppvaknande i morse

Vaknade i morse och slängde en snabb blick på väckarklockan. Kvart i sex. KVART I SEX????? Och väckarklockan hade inte ringt?! Jag hade nog glömt att slå på den igår kväll. I vanliga fall brukar den ringa fem över halvsex nånting. Men kvart i sex är inte heller några problem. Jag vaknade kvickt, mest bara av insikten att jag kunde ha försovit mig.
Jag kom också att tänka på kvinna som jag träffade i somras. Hon berättade att hon aldrig använde väckarklocka och alltid vaknade i tid ändå. Det var coolt, snacka om tillit! Och omöjligt verkar det ju inte vara eftersom jag trots allt vaknade utan väckarklocka.

Någon pysselkväll blev det inte på det viset jag hade tänkt igår. Jag lagade mat och hjälpte till med fotografering av valpar, sen var jag vaktmästare hemma hos mor och far som båda är bortresta för tillfället. Lotus hänger med mig därför och han blev sååå lycklig när han fick följa med mig hem. He likes me :D
Ikväll har jag siktat in mig på brödbak för att ha nåt gott att ta med upp till fjälls i helgen när min faster gör ett nytt försök att komma upp. Svampplockning i all ära, men just nu är det nog faktiskt soffan jag längtar till där uppe. Fast oftast brukar det väl kännas bra att få lite av varje, och det lär det nog bli.



Ett ljus i mörkret


Agneta Sjödin har skrivit ett par böcker, och jag har läst några av dem. Det har kanske inte varit det bästa jag har läst, men när hon ger sig på att skriva om historiska personer så som aposteln Jakob i boken "en av de tolv" så kan jag inte låta bli att läsa. Jag tycker också att hon har utvecklats som författare när jag jämför med "en kvinnas resa". Nu har hon skrivit en ny bok som heter "ett ljus i mörkret". Den handlar om helgonet Lucia från Siciliens Syracusa. Boken kommer ut i slutet på oktober, jag hoppas på spännande läsning!


Selma

Jag har varit lite sådär kulturell och plöjt igenom Selma Lagerlöfs bok Jerusalem. Utan att jag riktigt medvetet tänkt på det så har jag gått och närt en uppfattning om att Selmas böcker skulle vara tråkiga och tunga att läsa, men det var riktigt underhållande att lyssna på Jerusalem. Jag påbörjade talboken redan när jag körde ner till Värmland och vidare till Skavsta för att flyga till Berlin.
  Eftersom jag är road av historiska romaner så var den faktiskt riktigt rolig att lyssna på, och nu tror jag till och med att jag törs mig på en bok till av Selma. Till att börja med hakade jag upp mig lite på det ålderdomliga språket, men innan boken var slut så hade jag nog kommit in i rytmen och tänkte inte ens på det.
  Tänk, det var ju inte ens svårt att vara lite kulturell och ta del av svensk litteraturhistoria!

Oboj, vilket vackert väder (med skånsk dialekt)

Wow! Det var ju nästan sommar när jag öppnade dörren i morse. Jag som laddat med tjocka vantar, mössa och till och med övervägt långkalsonger ett ögonblick. Det blev en trevlig överraskning att mötas av ljumma vindar. Jag förväntar mig inte riktigt det under denna tid på året. 

Igår hade jag en slapp kväll, jag lyssnade på talbok och varvade med lite sång. Jag har börjat skriva ner alla visor i en bok, och inser att det vore på sin plats att spela in en del melodier också, eller skriva ner noterna. Men att skriva noter är jag inte lika bra på. Man glömmer melodierna när man inte sjunger dem med jämna mellanrum. Sånginspirationen fick sig en rejäl skjuts framåt sen jag var iväg på den där sånglektionen, och det är så roligt. Jag har mer att jobba med och tycker att jag märker lite resultat också, då blir det extra roligt. Skarvarna är inte längre lika "knöliga" och om det beror på förbättrad teknik eller att rösten är mer vältränad nu vet jag inte, men det är roligt att exprimentera och pröva sig fram i alla fall.  

Jag har ett par vantar på gång sedan förra året någon gång och nu är stickningen helt borta! Jag förstår inte vart den har tagit vägen. Den har legat i samma korg och väntat på mig i flera månader och jag tittade på den för mindre än två veckor sedan, och nu är den borta. Hrm... jag fattar ingenting. Jag får ge mig i kast med något nytt projekt istället. Jag skulle ju sy ett kuddfordral och så har jag jättefint garn i babyull eller nåt liknande som jag tänkte göra handledsvärmare av. Det kanske blir en pysselafton efter jobbet idag?


Jag får cykla vidare

Jag har haft min bil på reparation ett längre tag och hoppades att få den tillbaka snart, hel och fin. Men tydligen så har Opel slut på just min reservdel i lager i Tyskland, så jag får vänta till i slutet på september innan den där prylen i bästa fall behagar dyka upp. Först suckade jag, men sen insåg jag att jag egentligen inte lider någon större nöd. Jag har lånat pappas cykel som tar mig snabbt och enkelt till jobbet och till affären. Och så får man lite motion samtidigt och sparar på miljön och bensinpengarna. Inte så dumt egentligen... till och med bra!

Egentligen handlar det bara om att starta goda vanor och i kloka böcker som jag har läst så påstås det att det tar 20-21 dagar att få in en ny (och förhoppningsvis god) vana. Det är lätt att tänka att man ska göra förändringar och cykla mer (alla tjänar ju på det!), men det är desto svårare att komma sig för och ha disciplin nog att genomföra det. Då är det lika bra att man är utan bil ett tag så man får chansen att inse den verkliga nyttan med att låta bilen stå lite mer!

Det går bra för Sunna


Det värmer mitt mattehjärta att höra att Sunna på sistone både har avancerat till viltspårchampion och dessutom klarat LP1 i lydnad. Hur det än är så känns det som att det blev en bra lösning för både mig och Sunna att hon fick flytta till Kia, och det är jag innerligt tacksam och glad för!

Makalös himmel

I morse var himlen så där makalöst vacker när jag cyklade till jobbet. En liten molntuss skimrade lite extra och reflekterade regnbågens färger, jag tycker det är såå fint! Dessutom var jag tillräckligt vaken för att höra fåglarna kvittra när jag klev ut genom dörren i den klara morgonluften. Då behöver man inget mer. Livet känns så rikt och fullt och det är en förmån att kunna ta cykeln till jobbet.

Ny blogg!

Hepp! Jag satsar på en ny blogg med lite andra finesser än vad min gamla haft. Välkomna.

RSS 2.0