Kallgrader och soltorkade tomater
Min senaste kärlek i köket är soltorkade tomater. Det har varit lite mystisk smak på såna har jag tyckt, men i helgen slank de ner med lätthet när de serverades i ett bra sammanhang. Mums!
Moster-kråkan
När man är barn går man omkring i en skön värld där det inte finns någon gräns mellan fantasi och verklighet, och när man ser hur lilla Grynet lever sig in i lekens värld kan man inte låta bli att fascineras.
Igår kväll var det mamma mu på temat och jag gjorde en alldeles egen tolkning på kråkan som föll väl ut hos unga fröken. Och vilken snäll mamma hon har, Grynet, som ställer upp och pratar som mamma mu (och vilken imitation sedan, nästan bättre än originalet!) i tid och otid. Så vid middagsbordet igår satt mamma mu, momma mu och moster-kråkan. Ganska mysigt måste jag säga. Först kändes det lite obekvämt att kallas moster-kråkan, men när man inser med vilken kärlek det uttalas och när man ser hur moster-kråkans flaxande med vingarna imponerar, då kan man ju inte låta bli att gilla sin nya roll :)
På lördag ska jag och Gry lattja runt alldeles själva och ha störtkul tillsammans. Mest värmde det nog lilla moster-kråkhjärtat när Gry stolt berättade för sin granne att hon skulle vara ALLDELES själv med moster och mamma skulle inte vara med!
Äsch
I helgen tog jag mig för att skruva ihop möblerna till sovrummet som jag köpte på IKEA. Det var ju närapå ett dagsverke bara det. Nu är det gjort i alla fall, och faktiskt så verkar det gå lite bättre att hålla ordning på saker och ting och kläder. Om det bara är för att det är nyhetens behag som gör mig motiverad torde väl visa sig inom kort. Jag är väl inte riktigt färdig med allting ännu, bland annat tänkte jag sätta upp ett par hyllor och så har jag en massa ramar som jag skulle vilja stoppa något fint i och få upp på väggen. Vi får väl se vad inspirationen bjuder framöver.
Hösten är här med besked nu. För dem som funderar över mitt salladsprojekt så går det faktiskt alldeles strålande. Jag tror jag har några blad som faktiskt har passerat 2 cm. Inte illa! Jag vet inte riktigt på vilken nivå jag ska lägga mig för att anse att mitt projekt har lyckats, eller om jag helt enkelt ska nöja mig så här. Min plan är att rädda krukan och ta in den när vädret blir för bistert för små modiga salladsblad.
En toscakaka fick se dagens ljus i helgen också för att förgylla en testund med en god vän. Jag kunde inte riktigt hålla mig i skinnet, utan skivade ner två äpplen i botten innan jag hällde i smeten, och sen piffade jag upp toscasmeten med lite pumpafrökärnor och solrosfrön. Det smakade och fick godkänt av sällskapet också!
Some afternoon tea?
Nu är det sista av Skottland uppätet. Jag har sparat dem läääänge! Men jag har hört skvaller att dessa godingar går att finna i Umeå. Det låter lovande. Fast jag åker nog hellre till Skottland och köper dem där ;-)
När man åker tåg en längre sträcka i Skottland så går de runt med en liten te-vagn på tåget. Om jag minns rätt så kostade det en femtiolapp att uppgradera sig till förstaklass när man kommit ombord på tåget, och då ingår tea and biscuits. Och på min tågresa hann jag med tre turer med te vagnen. Personalen är så vänliga och hur artiga som helst när de går runt och serverar vad man behagar. Åååh! Skottland är så gulligt!
Jag är kallhjärtat, hänsynslös, hård och obeveklig...
Alla vill vara först ute för att hinna få sälja innan marknaden är mättad. Men hallå! Det är ju bara nyss september. Jag hinner inte med.
Sen knackar det på dörren igen. Och igen....
Det blir inga jultidningar i år!
Om fyra, fem år är det väl Signe, Frans och Gry som säljer jultidningar. Jag tror det är bäst jag börjar spara pengar redan nu.........
